Detta är det sjunde i en serie inlägg om data- och datorspelens historia. Året är 1994. Tv-spelstillverkarna SEGA och Nintendo har slagits om marknadsandelar i två generationer konsoler: 8-bitar och16-bitar. Ytterligare en generation konsoler är på ingång. Många tillverkare har försökt slå sig in på marknaden, men fallerat. SEGA har just släppt sin Saturn efter att ha förvirrat marknaden med en mängd olika tillbehör till sin 16-bitars konsol Genesis/SEGA. Nintendo, vars 16-bitars konsol Super NES/Famicom fortfarande går bra, jobbar på en konsol under arbetsnamnet Ultra 64. Samtidigt är det en ny sheriff i stan: Sony har blandat sig i leken och just släppt sin PlayStation. Läser man titeln på den här artikeln skulle man kunna tro att Nintendo, SEGA och Sony, likt Sokrates, Platon och Aristoteles vore De Tre Stora. Innan artikeln är slut har en fallit bort och en ny tillkommit.
Övriga inlägg i serien:
Vilket var det första dataspelet?
Hemdatorns- och datorspelens historia
Nästa generation: 16-bitars eran
Varför misslyckades Dreamcast?
PlayStation
Som vi skrev i en tidigare artikel hade Sonys maskin flera fördelar: Enkel att programmera spel till och ett potentiellt stort spelbibliotek. Dessutom var det inten liten uppstickare det handlade om utan det var mediejätten Sony, som bland annat uppfann cd-skivan på 1980-talet. Ken Kutaragi, skaparen av konsolen, hade designat den runt en 32-bitars R3000A RISC-processor kapabel att rendera 3D-grafik. För att kompensera att man själv faktiskt var rätt kassa på att skapa spel försäkrade man sig om att knyta an mängder av speltillverkare med generösa licensavtal. Man hade dessutom en hel del veteraner från branschen i sin arsenal: Steve Race (Atari, SEGA), Jim Whims (World of Wonders), Bernard Stolar (GamePlan som släppte arkadspelet Shark Attack baserat på Spielbergs film Jaws/Hajen) för att nämna några. För PlayStation blev cd-mediet även ett sätt att konkurrera med, både vad gäller pris och utrymme.
Tiden gick, året blev 1995, Saturn och PlayStation fortsatte slåss om marknadsandelar för nästa generation. Sony sålde dubbelt så bra som SEGA i USA. Microsoft släpper Windows 95 till PC, ett både hyllat och utskällt operativsystem kapabelt att hantera spel. Mer om detta i en artikel om hemdatorn och datorspel. Internet växte. En bit inpå 1996 såldes Atari till Williams Manufacturing efter att först ha slagits ihop med JTS Corporation. En av de första att lägga bud på Atari var faktiskt grundaren Nolan Bushnell. Time Warner avfärdade dock hans bud. Man kan bara ana vad Bushnell hade kunnat göra för Atari på den här tiden. Kanske hade de blivit en av de tre stora.
Nintendo 64
Nintendo var relativt sent ute med sin nästa maskin som gått under olika namn, allt från ett samarbete med Sony (Nintendo Play Station?), Project Reality och Ultra 64. Under den här tiden gjorde faktiskt Nintendo sin första stora blunder också: Virtual Boy, en märklig uppföljare till Game Boy som mest blev känt för att ge spelarna huvudvärk. Den lades snart ner och har ett hyfsat samlarvärde på marknaden idag.
På E3-mässan 1995 visades Nintendos nya konsol upp. Man hade lyckats hemlighålla den nya handkontrollen, som utöver det digitala styrkrysset även hade en analog kontroll som baserade karaktärernas rörelser på hur hårt du tryckte på den. Mario var tillbaka i Super Mario 64 och denna gång var det inte ett tvådimensionellt plattformsspel – Mario hade blivit tredimensionell. Nintendo 64 (N64) släpptes i Japan, sommaren 1996. Konsolen gjorde succé direkt och även de spel som fanns tillgängliga sålde bra. På hösten samma år släpptes N64 i USA. Efterfrågan lugnade dock ner sig efter ett tag. Ett problem var att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med spel tillgängliga, möjligen på grund av cartridgeformatet. Dessutom visade sig vissa titlar vara bättre på PlayStation, till exempel Mortal Kombiat Trilogy. Spelen till N64 var dessutom dyra: $80 jämfört med $50 till PlayStation och Saturn. En av Nintendos mest exklusiva och lojala speltillverkare, SquareSoft gick över till PlayStation av helt estetiska skäl: Det går att göra betydligt snyggare rollspel på cd-skivor än på cartridges. Nintendo kunde dock falla tillbaka på egentillverkade titlar såsom WaveRace 64, Mario Kart 64, Golden Eye 007 och Star Fox 64. Det man som spelare kunde reagera på var återanvändningen av gamla titlar, precis som på SNES. Då satte man ett ”Super” framför titlarna, nu var det ett ”64” efter som gällde.
Hösten 1997 kontrollerade Nintendo 40% av marknaden för nya konsoler, Sony 47% och SEGA 12%. SEGA släppte tre nya spel till Saturn innan man lade ner den: House of the Dead, Shining Force III och Burning Rangers. Sega of America fortsatte släppa spel till PC dock och än idag publicerar man titlar som till exempel Total War. På hårdvarufronten gjorde man en sista insats med sitt Dreamcast. Det är en lång historia som blev kortlivad. Vi har dedikerat en separat artikel till Dreamcast här. I korthet var konsolen både innovativ och före sin tid, men blev tyvärr omsprungen av Sonys uppföljare till PlayStation av vissa anledningar.
PlayStation 2
På en presskonferens i Tokyos operahus 1999 avslöjade Sony detaljer om en kommande konsol nästa år. Den nya konsolen skulle bygga på DVD-standarden. Det betydde att man även skulle kunna se på film på sitt tv-spel. Uppföljaren till PlayStation skulle alltså bli ett fullfjädrat nöjescenter, inte bara ett spel.
Söndag 3 mars 2000 lanserades PlayStation 2 i Japan. Många köpte hårdvaran för att använda som dvd-spelare och till en början gick mjukvaruförsäljningen an aning trögt. Lanseringen fick stor uppmärksamhet i media. Inför släppet i USA hade man fixat lite buggar och såg till att det fanns fler spel tillgängliga. Dessutom kom konsolen med inbyggt nätverkskort. Faktum är att på mässan E3 år 2000 var folk mer imponerade av spelen till SEGA:s Dreamcast och onlineplattformen SegaNET än av spelen till Playstation 2. SEGA annonserade dock snart att de skulle lämna hårdvarufronten på grund av Dreamcastets dåliga lönsamhet. Med SEGA ute ur bilden var det fritt fram för Nintendo och Sony att dela på marknaden. Det fanns dock utrymme för ännu en aktör..
Microsoft ger sig in i leken
10 mars 2000, en vecka efter att PlayStation 2 lanserats i Japan, steg Microsofts Bill Gates upp på en scen i San Jose Convention Center. På sig hade han en jacka prydd med ett stort, grönt ”X”. Han berättade att företaget skulle släppa en ny sorts plattform, som skulle ta publiken till platser de inte ens upplevt i sin vildaste fantasi.
Talet gav upphov till många spekulationer om vad den stora giganten inom operativsystem på 1990-talet skulle hitta på. Man annonserade senare att den nya plattformen, ”Xbox”, skulle innehålla en grafikprocessor från grafikkortsföretaget Nvidia, hårddisk, dubbelt så mycket minne som PS2 och ett nätverkskort.
15 november 2001 släpptes Xboxen i USA. 2002 släpptes den i Australien och Europa. Samma år släppte Microsoft sin motsvarighet till SegaNET: Xbox Live. Mot en månatlig avgift öppnade sig en helt ny värld för tv-spelarna, där de kunde spela mot andra spelare över hela världen, precis som datorspelarna kunde gjort under en längre tid. På Microsoft-manér köpte man upp företaget Bungie strax innan Release och kunde därefter släppa den första av många spel i Halo-serien, Combat evolved.
Xbox mottogs med öppna armar av publiken i väst medan den hade svårare att slå sig in i Japan. Totalt såldes 24 miljoner Xboxar under konsolens livstid.
Gamecube
Hösten 2001 släpptes Nintendos uppföljare till N64 i Japan och USA: Gamecube. Året därefter släpptes den i Europa. Under konsolen livstid såldes 22 miljoner Gamecubes. Detta kan jämföras med hela 153 miljoner PS2:or och som noterat ovan, 24 miljoner Xboxar. Nintendo var nu minst av de tre stora, och Sony överlägset störst. Ändå har Nintendo visat att de är en överlevare på marknaden. GC sålde inte dåligt, den sålde bara sämre än konkurrenterna. Det var en udda liten låda utan inbyggt nätverkskort eller standardiserat dvd-format. Dreamcastet var rena rama drömmen jämfört med Gamecuben men Nintendos konsol hade en fördel: Den kom från trygga Nintendo.
Källor:
Kent L.S, The Ultimate History of Video Games: the story behind the craze that touched our lives and changed the world, Prima Publishing (2001)