I tidigare inlägg har jag skrivit om hur vi fixat en TAC-2 med avbrutet skaft. I detta inlägg jobbar jag vidare med ytterligare ett par joysticks, vars största fel är diverse kosmetiska defekter. När jag restaurerar elektronik är ett av målen att göra så liten åverkan på originalet som möjligt. Dessa är de medel jag brukar använda i ordning från vänster till höger på bilden nedan:
- Luftspray på burk: Bra för att blåsa bort damm, ingen åverkan.
- Tvål / diskmedel: Löser upp lättare fläckar och fett, bra för gummidetaljer, minimal åverkan.
- Isopropanol: Löser upp lite tuffare fläckar, bra för kretskort, minimal åverkan.
- Bikarbonat / pakpulver: Får bort svåra fläckar, till exempel svarta ”streck”, som satt sig ordentligt i till exempel plast, lätt slipande effekt.
- Aceton / nagellacksborttagare: Löser upp det mesta, till exempel limrester osv, kan reagera med, och lösa upp plast.
Om inget av dessa hjälper, som vi ska se i fallet nedan, gör jag en värdering av objektet för att i sista hand välja om jag ska måla om det. Jag undviker helst detta steg såvida det inte är en total estetisk katastrof, som till exempel i fallet med ett Game & Watch Donkey Kong jag målade om tidigare.
TAC-2 med skruvhål i chassit
Tidigare ägare av denna joystick har ersatt originalskruvarna med för långa tredjepartsdito. Resultatet är att de helt enkelt gått igenom plasten på ovansidan, vilket gör att joysticken dels är ful, och dels påminner om att spela med en imploderad järnjungfru i handen. Varken rengöring eller färg kan fixa detta, utan jag fick helt enkelt slipa ned skruvhålen med en Dremel och hitta lämpligt material att fylla dem med.
Valet föll på plastiskt trä av alla material. Det fanns i svart på Coop Bygg, och gör ingen åverkan på materialet. Det var lite lurigare att få på plats än vanligt spackel i och med att det är lite ”torrare” i konsistensen, men resultatet blev helt klart godkänt. En viss nyansskillnad med originalplasten, som syns mer på bild än i verkligheten. Plastiskt trä har fördelen att det känns väldigt lent mot huden, vilket gör att det inte känns konstigt att spela med denna TAC-2 längre.
Smutsig TAC-2 med rester av superlim
Denna joystick var mer eller mindre ett vrak när jag fick den. Otroligt smutsig med någon slags svart tusch på ena knappen och silverfärg på den andra. Kromet på handtaget var tämligen slitet det med. Värst av allt: någon hade täckt stora delar av plasten på joystickkroppen med superlim, som mer eller mindre blivit ett med materialet.
Här använde jag medlen nämnda i början av inlägget. Färgen från knapparna gick bort först med bakpulver, jag fick gnugga ett bra tag. Kromet och superlimmet var knepigare. Faktum är att kromet inte reagerade nämnvärt på några medel eller puts. Jag bestämde mig för att låta det vara så länge tills jag skaffat lämpligare material för kromputs, och fokusera på plasten. Det gick att få bort en del av superlimmet, men i och med att det fäst tag ordentligt i plasten blev det inte bättre än enligt bilden nedan. I och med att joysticken inte var särskilt speciell: överdelen är en amerikansk TAC-2, som fästs på en underdel gjord i Taiwan (förmodligen samma billiga variant som tillverkades i Kina), bestämde jag mig för att måla om den. På bilden nedan har jag tejpat över spaken och metalldelen med maskeringstejp.
Sedan delade jag på joystickhuset till två delar, som jag primade med samma färg jag använder till mina Blood Bowl-miniatyrer: Army Painter spray (uniform grey). Det här är nog första gången jag sett en nazi-grå TAC-2:a 🙂
Denna gång provade jag ett par lager Biltemas svarta hobbyfärg, halvblank. Jag tycker att resultatet blev över förväntan. Det man skulle kunna tänka sig om man använder joysticken ofta är att lägga på ett lager av någon slags lackförseglare. Denna joystick hamnar dock på displayhyllan, så jag lämnar det steget till en annan gång. Hur som helst, visst blev det stor skillnad jämfört med ursprungsläget?
